I helgen sprang jag
Orust Tvärs, en fantastisk, fysisk kulturupplevelse,
se karta, för andra gången. Förra gången det begav sig var 2008, men då var jag själv och sprang mer fel. Nu i lördags var det jag, Tomas och Anton, tre löpare från gruppen Stenungsundslöparna som startade från Morlanda Brygga och vidare upp till nr
43. Svens altare 
på leden Orust Tvärs/Kuststigen. Bara den första kilometern hade en stigning från nära havsnivå upp till utsiktstornet på 112 meters höjd där vi spanade ut över Orust i Söder och havet i Norr och Väster där vi bla såg Lysekil och Gullholmen. Efter denna lilla paus sprang vi oförtrutet vidare på den mycket kuperade vandringsleden
Orust Tvärs. Bilderna är tagna från Orust kommuns
webbplats om Orust Tvärs. Sedan vidare förbi bla
38. Vasshagen 
och
Orust sista avrättningsplats, 25.
Förrutom alla sevärdheter, nr 43 ned till nr 5, får, kor och tjudrade tjurar såg vi en ståtlig älg och tre lamadjur som vaktade får i en inhägnad fårhage. Det var många inhängnader att klättra över och när vi sprang upp på nr
5. Fägatan 
kändes det rejält i benen. Denna gång så gjorde vi inte misstaget som jag gjorde förra gången att springa upp till
17. Forntidsborgen Borrefjäll som är en återvändsgränd. Vi hade lagt extra vätska nära väg 160 och fick en välbehövlig rast efter att ha passerat de vackra
domarringarna, nr 20. Efter rasten bar det iväg brant uppåt igen upp till Världens ende och Kulturstigen. Efter en lång löpardag var vi framme efter 3 timmar och hade sprungit 27,6 km inkl de oavsiktliga extrasvängarna då vi missade den uppstolpade vägen ibland. Väl framme hos mig på Hals var det skönt med en dusch.
på leden Orust Tvärs/Kuststigen. Bara den första kilometern hade en stigning från nära havsnivå upp till utsiktstornet på 112 meters höjd där vi spanade ut över Orust i Söder och havet i Norr och Väster där vi bla såg Lysekil och Gullholmen. Efter denna lilla paus sprang vi oförtrutet vidare på den mycket kuperade vandringsleden Orust Tvärs. Bilderna är tagna från Orust kommuns webbplats om Orust Tvärs. Sedan vidare förbi bla 38. Vasshagen 
och Orust sista avrättningsplats, 25. 
kändes det rejält i benen. Denna gång så gjorde vi inte misstaget som jag gjorde förra gången att springa upp till 17. Forntidsborgen Borrefjäll som är en återvändsgränd. Vi hade lagt extra vätska nära väg 160 och fick en välbehövlig rast efter att ha passerat de vackra domarringarna, nr 20. Efter rasten bar det iväg brant uppåt igen upp till Världens ende och Kulturstigen. Efter en lång löpardag var vi framme efter 3 timmar och hade sprungit 27,6 km inkl de oavsiktliga extrasvängarna då vi missade den uppstolpade vägen ibland. Väl framme hos mig på Hals var det skönt med en dusch.
